Tylösand

En av de allra största turistattraktionerna som förknippas med Halmstad ligger inte i staden, utan några kilometer västerut. Med sin sju kilometer långa sandstrand är Tylösand en av Sveriges mest populära badorter.

Det var inte alldeles självklart att stranden, som ligger ungefär en mil väster om Halmstads centrum, skulle bli en populär ort för semesterfirare. Området hade länge dåligt rykte, och det hade sina skäl. Ursprungligen fanns det ett fiskeläge på udden, som heter Tyludden, det äldsta i Halland som är historiskt belagt. Området var vid denna tid svårtillgängligt, vilket gjorde det populärt bland smugglare och sjörövare. En av dessa kan ha varit Sven Nilsson Sture, som gjorde flera framgångsrika räder mot Hansans fartyg. Om denna tid, och de illegala aktiviteter som ägde rum, vittnar namnet Tjuvahålan, som är viken på uddens södra sida.

Badhistoria

Många av de svenska badorterna växte fram vid 1800-talets slut, men Tylösand är något yngre. Kanske berodde detta på att udden länge var svårtillgänglig, eftersom vägen från Halmstad var så dålig. De första badgästerna kom i början av 1900-talet, och de kom med båt. Redan 1905 började barnkolonierna i Halmstad att använda sig av den långa sandstranden. Åtta år senare fattade industri- och hantverksföreningen i staden ett beslut om att göra Tylösand till en badort. Reguljär båttrafik under sommarsäsongen kom igång samma år – det dröjde enda till 1929 innan en bättre väg var klar. I augusti 1915 öppnades ett värdshus med tio rum.

Det visade sig dock snabbt att värdshuset inte räckte till för att täcka efterfrågan. Två år efter att det öppnats bildade värdshusets ägare aktiebolaget Tylösands Havsbad. 1931 invigdes ett nytt hotell, Tylöhus, bredvid värdshuset. Hotellet finns kvar än idag, men heter numera Hotel Tylösand. Ägare är musikern Per Gessle och företagsledaren Björn Nordstrand, båda födda i Halmstad.

De ursprungliga grundarna av Tylösands Havsbad tog även över ett pensionat, som hade byggts av staden men öppnade i de nya ägarnas regi. Pensionatet hade 16 rum, och garageplatser för fyra bilar, vilket säger något om pensionatets klientel.

När hotellet stod klart hade redan camparna börjat hitta till Tylösand. En populär plats att tälta på var belägen ovanför Tjuvahålan, och 1927 påbörjade stadsbyggnadsingenjören Ragnar Lyttkens arbetet med en byggnadsplan för Tylösand. Planen blev klar 1929, och parallellt med att byggnationen enligt denna började byggdes även badstugor i masonit, framför allt på den gamla tältplatsen vid Tjuvahålan.

Stranden i Tylösand
Stranden i Tylösand, med det karaktäristiska badvaktstornet

Stranden

Idag, likaväl som vid 1900-talets början, är det stranden som lockar besökare till Tylösand. 1995 var den Svergies första strand som fick rätt att hissa Blå flagg, en utmärkelse för stränder och småbåtshamnar som uppfyller vissa kriterier gällande vattenkvalitet och miljöinformation, men även säkerhet och service.

I Tylösand finns Sveriges enda livräddarskola, Livräddningsstationen. Skolan drivs ideellt, och finansieras helt av gåvor och sponsorer. Detsamma gäller livräddarna på stranden, som utbildats på Livräddningsstationen. Förutom livräddare och badvakter utbildas även instruktörer i hjärt-/lungräddning vid skolan.

Tylösand blev tidigt ett centrum för svensk vindsurfing, tack vare idealiska vindförhållanden. Åka Skidor/Quilsilver Cup, som hållits i Tylösand sedan 1974, är en av världens äldsta tävlingar i vindsurfing.